Bloggen goes Wild

Nu har det under en längre tid varit snällt, lugnt, fint, trevligt och gemytligt på den här bloggen. Det som först och främst har fokuserats på är det som varit glädjande i olika former inom svensk fotboll. Idag är det dags att vända på steken och ta upp lite mer känsliga och infekterade ämnen. Det här inlägget kommer innefatta spelare och tränare i allsvenskan som enligt mig, är överskattade eller som under den här säsongen inte har presterat i den utsträckning som man kan förvänta sig av dem. Jag har tagit ut ett lag efter modellen 4-4-2, ett lag med spelare som har mycket att bevisa under resterande omgångar av allsvenskan. Laget kommer att ledas av en tränare, som trots offantliga rersurser fortfarande inte har någon titel med sin storklubb.

Målvakt:
Jonas Sandqvist, Malmö FF.
Den förre Landskrona målvakten tillhör samma ålderskategori som Andreas Isaksson, Johan Wiland och John Alvbåge. Dock har vägarna gått åt lite olika håll för de här målvakterna. Jonas har en otrolig hög högstanivå, i sina bästa stunder är han rent av landslagsmässig. Framförallt har han fantastiska reflexer och som linjemålvakt är han en av allsvenskans absolut bästa. Problemet är den ojämnhet som han visar upp, vilket skapar osäkerhet i hela försvaret. Man vet att det kommer ett antal tabbar varje år från Sandqvist och det är inte acceptabelt för en målvakt på den här nivån. Det har också Roland Nilsson uppmärksammat och det är faktiskt Dusan Melichárek som vaktat Malmös mål de senaste matcherna.

Vänsterback:
Patrik Bojent, AIK.
Patrik Bojent tidigare Karlsson spelade tidigare för Gefle, där han gjorde sig känd som en spelare med en väldigt fin vänsterfot och ett överlag frejdigt och bra offensivt spel. Därför kändes det på förhand som ett bra nyförvärv när AIK valde att skriva kontrakt med Bojent. Tyvärr har Bojent under en och en halv säsong i AIK inte visat upp någonting av det som känneteckande hans spel i Gefle. På grund av sin långsamhet är han ett rundningsmärke i försvaret och trots ett fint passningsspel går det på tok för ofta alldeles för långsamt när Bojent ska starta upp anfallet från sin vänsterbackplatsen. Pierre Bengtsson har under säsongen konkurrerat ut Patrik Bojent och jag tycker det är ett klokt drag av tränare Norling.

Mittback:
Markus Johannesson, Djurgårdens IF.
Under flera säsonger har Markus varit en av allsvenskans bästa mittbackar. Framförallt under förra säsongen var han den största anledningen till att Djurgården slutade så högt upp som man gjorde. I år har dock spelarens brist på speed gjort sig påmind i var och varannan match. Det är inte tidigare säsongers Johannesson vi sett under den här säsongen i Djurgården, vilket också medfört att han fått skifta position inom laget. Under den senaste perioden har han spelat defensiv mittfältare precis som han gjorde i Örgryte IS.

Mittback:
Hannu Patronen, Helsingborgs IF.
Det ryktades om mångmiljon belopp när Hannu under sommaren skrev på för Helsingborg. Det pratades om en finsk landslagsman som skulle göra succé i allsvenskan. Tyvärr började problemen direkt för Hannu. Med en loj attityd tilsammans med mängder av individuella misstag så har finländaren inte varit i närheten av att fylla luckan efter Andreas Granqvist.

Högerback:
Hjálmar Jónsson, IFK Göteborg.
Islänningen huserar normalt på vänsterbacken i Göteborg. Egentligen är Hjálmar en relativt stabil allsvensk back. Tyvärr blev han en symbol för bristerna i svensk klubbfotboll. Det var i matchen mot Basel som islänningen under hela matchen blev totalt överkörd rent spelmässigt av sin motståndare i Basel. Personligen tycker jag att en spelare av Hjálmars kalibrer inte ska vara ordinarie i ett svenskt mästarlag i Sverige. Men tyvärr är det så verkligheten är och det gör min aningen bitter.

Vänstermittfältare:
Bojan Djordjic, AIK
Hade stora förhoppningar inför den här säsongen då han lämnade bänken i Plymouth för spel i Sverige. Bojan har hela karriären varit oerhört frispråkig och hela tiden hävdat hur bra han är som spelare. Glimtvis har han även visat upp ett fint spel, framförallt i bortamatchen mot IFK Göteborg i början säsongen. Sedan dess har det mesta dock gått i moll för Djordjic. Först en längre skadeperiod följt av att under långa perioder blivit placerad på bänken. Det var inte så här Bojan hade tänkt sig sin comeback i svensk fotboll, nu är det bara att hoppas att han kan höja sig och ta nya tag till nästa säsong.

Centralmittfältare:
Robert Åhman-Persson, Malmö FF.
Först var han reserv i AIK, sedan gick han till Viborg där han inte heller fick regelbunden speltid. Efter de här misslyckade sejourena tyckte en av Sveriges absolut största klubbar att det var läge att plocka över honom till dem. Jag kan inte förstå hur Malmöledningen tänkte i det här läget, RÅP är ingen spelare man bygger ett lag kring om man vill vara med i en allsvensk toppstrid och det är väl de Malmös ledning vill?

Centralmittfältare:
Gustav Svensson, IFK Göteborg.
Förra säsongen var Gustav en av IFK Göteborgs viktigaste kuggar i det lag som vann SM-guld. Han beskrevs som den nya Tobias Linderoth som om några år skulle vara redo för landslaget. I år har Gustav haft det tyngre och under delar av säsongen har han helt rättmätigt suttit på bänken. Anledningen är att en annan ung spelare har fått stt genombrott i allsvenskan, nämligen Sebastian Eriksson, som under säsongen haft en betydligt högre nivå på sitt spel än Gustav.

Högermittfältare:
Erkan Zengin, Hammarby IF.
Erkan är precis som Jonas Sandqvist oerhört bra när han är bra, men också oerhört dålig när han är dålig. Den här säsongen har Erkan backat i sin utveckling och under perioder har han haft svårt att ta en plats i Hammarby. Till följd av det har spelaren gått ut i media och gnällt över bristen på speltid samt att han inget hellre vill än att bli proffs i något annat land. Zengin måste upp minst en nivå till om proffsklubbarna ute i europa ska bli intresserade av honom.

Anfallare:
Fredrik Berglund, IF Elfsborg.
Den här bloggens egna lilla kelgris har sedan han kom hem till Elfsborg inte gjort någon fotbollsälskare glad. I och för sig har Berglund gjort acceptabelt med mål under säsongen, men det är inte där skon klämmer. Det är i spelet utanför straffområdet som Berglund är på tok för svag för att vara ordniarie i ett allsvenskt topplag. Bollbehandlingen är stundom under all kritik och jag förstår tränare Haglund när han försöker hitta andra alternativ till positionen längst fram.

Anfallare:
Jonathan Johansson, Malmö FF.
Under första halvåret i Malmö gjorde Jonathan tillsammans med Junior stor succé, efter det har de dock gått tyngre. Mängder av missade målchanser blandat med mindre bra spel utanför boxen har gjort att Malmö fansen har tröttnat. Det pratas ständigt om ersättare och många vill se att Roland istället släpper fram någon av lagets yngre talanger istället för finländaren.

Tränare:
Rikard Norling, AIK.
Norling är närmast kultförklarad i Solna. Hans uttalanden och starka AIK hjärta har medfört att fansen har tagit honom till sina hjärtan. Tyvärr tycker jag inte att Norling förtjänar all det beröm som han i från AIK höll får, Jag tycker han laborerar allt för mycket med sitt lag, både gällande spelsystem och spelare vilket skapar en osäkerhet inom gruppen. Min profetia är att Norling försvinner från solnaklubben efter den här såsongen och ersätts av Stahre från Väsby.

Något helt annat...

Prickade igår in både Sirius och Assyrika när det gäller tippning. Idag är det två nya matcher i superettan. Mitt förslag är Jönköping-Häcken 2 (1-3) och Åtvidaberg-Falkenberg 1 (1-0).

Avslutningsvis dagens youtube klipp, hämtat från matchen Elfsborg mot AIK i början av säsongen.

http://www.youtube.com/watch?v=mxAt8Be8Xac

    

     
   
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0