Fredrik Stenmans gest
Det var kvalspel till Champions League 2003 och Djurgården hade efter en heroisk insats i Belgrad ett gyllene läge att ta sig till gruppspelet i den ärofyllda turneringen. I bortamötet hade Makondele gjort ett viktigt mål och skapat ett lysande utgångsläge för blåränderna inför hemmamötet. Tyvärr räckte det inte ända fram efter att domaren blåst en ytterst tveksam straff i den andra halvleken till serberna. Fredrik Stenman gjorde då något som abslut inte är acceptabelt, men som jag tror alla svenska klubblagssuportrar tänkte i just det ögonblicket.
"..som jag tror alla svenska klubblagssuportrar tänkte"?
Ja, om man är innebandyfrilla från Borås eller Östermalm kan man kanske kategorisera Stenmans beteende som coolt eller nåt. Vad vet jag? Jag tyckte det var mest patetiskt.
Friskus//
Skrev inte att det var coolt, utan bara vad man kände just den stunden, när allt verkligen gick emot svensk klubblagsfotboll.
Sedan har jag varken innebandyfrilla eller bor i Borås.
Jag vet att innebandyfrillorna från Östermalm åtminstone var impade och tyckte att Stenman "stod upp för klubben" genom att bete sig som en 12-åring som fått något lördagsgodis.
någon som kan definiera innebandyfrilla? för mig är det ungefär som den Taco-Anders hade under vm 2002.
smisk//
Jag skulle nog definiera det som Fredrik Stenmans eller Lasse Nilssons frisyr. Nästan pagefrisyr som kräver ett pannband.
Jag garvade när det hände. Både åt straffen, Partizans rutinerade maskande och Stenmans frustration. :)
Jag garvar åt folk som bor i skåne och än mer när de dessutom håller på bajen.
Hejsan, bra blogg i övrigt. Men att Djurgården hade "ett gyllene läge att ta sig till gruppspelet i den ärofyllda turneringen" stämmer inte riktigt. Även om man hade slagit ut Partizan skulle man varit tvungna att gå vidare från kvalomgång nummer 3 där man isåfall ställts mot Newcastle.